Jag tänker inte vara normal! Jag är knäpp och ja gillar't!

Livet är en gåta!

torsdag 26 augusti 2010

Suck och stön!

Fan har inte skrivit på ett jävla bra tag.
Eller det kanske inte är så länge sen.. men det känns som en evighet.
Det där mms inlägget var ju inte direkt någe speciellt inlägg heller så..

Är inne på min andra vecka av mitt nya liv och jag älskar´t grymt mycket.. Mer och mer för varje dag. Alltid roligt att se resultat även om ingen annan gör det.


Känner mig riktigt trött nu, men vet inte om det är att jag har jobbat eftermiddags skift hela sommaren eller om det är för att ja sover så dåligt. Känner det själv nästan varje dag när jag vaknar att jag är så trött och stel i kroppen att ja bara vill sova ännu mer.
För man kan ju inte direkt ogilla att sova.. Jag älskar att sova..

Det jag känner nu är oxå att jag hinner fan inte göra alla saker som jag vill göra.
Har lovat Jessica och Zacharias att jag ska komma men det ska alltid komma saker ivägen.
Och denna vecka har det fan vart saker som kommit i vägen. Sorry Jessica!
En stor jävla besvikelse. Och känns som att den bara blir större och större..
Att vara den sista som får veta om en i familjen blir inlagd på sjukhus och ska opereras det var fan droppen, förstår fan inte varför jag måste vara den sista? Jag är ju endå en familje-medlem. Eller jag var det iaf. Har aldrig känt mig så liten och bortglömd förut. Hur fan kan man glömma bort att berätta det för mig? Jag grät som ett litet jävla barn när jag fick höra det. Är det fel på mig eller den som påstår vara min familjemedlem? Men idag kom en annan besvikelse, fick aldrig veta hur personen i fråga mådde efter operationen heller, bortglömd som vanligt..

När jag vaknar ska ja verkligen gå på en lång promenad. Känner att huvudet ska rensas.
Finns mycket tankar som inte borde finns där just nu.
Sen är det sista arbetsdagen för denna vecka. Och helgen ska vistas hemma hos min Mor i Stockholm. Massa mys hela helgen och lördagen ska vi på tattoo mässan..
Längtar efter att krama mamma!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar